Färdig

Jag är klar, jag har fått mitt slutbetyg och jag har pluggat klart. Det känns …..tomt. När jag kommer hem från jobbet behöver jag inte sätta mig med böckerna, jag behöver inte vara vaken på nätterna och fundera över om jag kommer att hinna med allt, jag behöver inte planera arbetet runt praktik, jag kan vara ledig när jag är ledig. Så vad gör man nu? Det har varit jätte roligt att plugga absolut, men det har varit jobbigt också och jag kan tänka mig att jag inte har varit den trevligaste människan de senaste 17 månaderna. Man tack till alla som har stöttat och sparkat mig i arslet. Speciellt vill jag tacka Daniel som har stått ut med at bo med mig och låtit mig göra detta. Du har varit fantastisk.

Det har som sagt varit jätte kul att plugga och praktiken har varit väldigt lärorik. man jag tror inte att jag kommer att plugga på distans igen. Så nu är vi där igen båten planar ut, den guppiga biten är över. Nu ska jag bara över de små vågorna och ut på det spegelblanka vattnet på vattenskidorna. Kanske kan det till och med vara solnedgång så vattnet är helt rosa. Så nu kör vi på och hoppas på en toppen sommar.

 

I helgen var jag hem en sväng till mor och far. Det blev långpromenader, hårfärg och altanhäng med bokläsning tillsammans med mamma. Alltid lika trevligt att komma dit.

Lev livet idag, imorgon kan det vara försent.

UNICEF i kampen för varenda unge

© UNICEF/Asselin

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.
Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.
Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

En dag ”hemma”

I går skulle daniel upp till Mora för att snickra med sin far. Jag hade inget bättre för mig så jag följde med och spenderade dagen med mor och far. Det är så skönt att komma ”hem” vara själv med mamma och pappa och bara mysa. Bästa stunderna var när jag och pappa spenderade en stund i snickar rummet med att putsa mina kängor och diskutera ditten och datten. Alltid är det några frågetecken som rätas ut. Pappa åkte på vägmöts så jag och mamma fick mysa själva till SM- finalen i innebandy. Tyvärr gick det inge vidare för KAIS tjejerna. De förlorade med 7-1 mot IKSU. Men stunden med mamma uppskattar jag . Sen fick jag ju äta mammas goda mat. Flyganda jakob är inte min favorit maträtt men till och med det lyckades mamma få mig att tycka om (men det har jag inte riktigt erkännt). Sen kom daniel och vi åt tacos innan vi for hemmåt. Vi fastnade dock i falun hos linne på en kaffe kopp så vi var hemma först kl22. Men det var en riktigt trevlig dag.

Idag har vi varit duktiga värre. Vi gick upp i tid óch åt frukost i lugn och ro. Sen tog vi hundarna och gick till knutsbo och hämtade cyklarna och cyklade hem. Så nu är hundarna nöjda en stund.

Imorgon börjar en ny vecka med nya möjligheter. På fredag åker daniel till Tjärnvallen så då blir jag solokvist ett par dagar. Men det går nog det också.

Nu till något annat. Jag vet att jag har skrivit om det här förut. Typ för ett år sedan men jag måste ta upp det igen. De här människorna som har bestämmt att vi ska byta till sommardäck 15 april för att det ska vara bättre för miljön är idioter (använder sällan det uttrycket men jag känner att situationen kräver kraftuttryck) Det var fint väder vid påsk så då vet jag att det var flera som passade på att byta däck. Men sen kom ju det här snöovädret som ingen är speciellt förvånad över att det kom. Det resulterade i avåkningar med personskador och långa bilköer. Flera tusen bilar stod på tomgång i bilköer många timmar längs vägarna. Då undrar jag i mitt stilla sinne, vart är det miljövänliga i det?

 

Lev livet idag, imorgon kan det komma snö.

Påsk

Vi har haft en riktigt rolig påsk med många underbara människor. Jag låter bilderna tala för sig själv.

Ett dygn på vift

När det var dag att fylla år frågade jag daniel vad han ville ha i födelsedags present. han hade ingen idé och inte jag heller. Så jag kom med förslaget att vi spolar presenterna och åker på mini semester istället. Vi har länge pratat om att vi ska åka till Gävle för att gå på churth street saloon men det har aldrig blivit av. Så jag gorde slag i saken och bokade hotell. Så i lördags var det dags att åka.

Vi for hemmifrån vid 12 och var i gävle vid 14. Vi skulle checka in först kl 16 så vi tog en sväng på stan och åt en mysig lunch på en galleria. men jag måste säga att jag inte känner mig speciellt hemma i storstäderna (ja, jag räknar gävle som en storstad) mycket folk, ljud och trängsel. Jag kan lätt säga at jag känner mig tryggare ensam i storskogen en mitt inne i stan.

Besöket på churth street saloon var toppen. Vi kom strax före 19 men ändå fick vi vänta på att få ett bord. så vi fick vänta i baren. En annan sak som jag har kommit på den här helgen är att jag inte fattar hur kö systemet funkar i en bar. Så efter att ha blivit förbiträngd 2 ggr fick daniel sköta beställandet, då gick det lite bättre;) Atmosväern var underbar, servicen toppen och maten underbar. Det ända vi saknade var mer plats i magen. Nästa gång ska vi fasta ett par dagar innan:) efter mat och kaffe gick vi upp till biografen och såg: En fiende att dö för” Den var riktigt bra, men otroligt spännande. Det blev en riktigt mysig kväll och jag är så glad att vi äntligen kom iväg.

På söndagen åt vi hotell frukost (finns det något bättre) innan vi forförbi IKEA på vägen hem, blev en hel del saker till stugan och en kastrull till hemmet. Det var ganska lite folk så vi slapp trängas. Efter det var vi ganska nöjda och var hemma igen kl 14.

Det blev en mycket lyckad mini semester så det ska vi göra om snart igen. Men en sak kom vi iallafall fram till. Staden bra men landet bäst. Vi är verkligen inga statsmänniskor. Vi kan inte gå på stan när det är fullt med folk. Vi stannar och släpper förbi människor för at inte springa in i dem och stannar för bilarna. Så ska man tydligen inte göra. och ni vet knapparna man trycker på vid övergångs ställerna. De verkar mest bara vara för syns skull. För ingen använder dom. Konstigt.

Jag har en kompis till mig vars föräldrar har varit tillsammans sen de var 17 år. Vi frågade hur man gör för att hålla ihop så länge. Svaret blev bla att man ibland måste åka bort och bli kära igen. Det tror jag absolut på, det är ett vinnande konceps som vi ska fortsätta med.

Lev livet idag, imorgon kanske du hamnar i storstaden.

Han är min:) Väntar på bord på Churth street saloon

Pling

Jag fick just en lysande idé vad gäller vardags träning. På kvällen när man sitter och slappar framför tven kan man ju använda reklamen till träning. Under varjer reklam för onyttigheter gör man plankan genom hela reklamen. Vid bilreklam är det kissande hunden och vid resereklam är det sit ups. Eller vad man föredrar. Kan vara värt att testa. Det ska jag göra.

25

Jaha, då var man här. Den omtalade 25 års åldern. Svaret man får när man frågar varje människa över 40 hur gamla dom är. Så, hur känns det? Jag måste erkänna att det är första gången i mitt liv som jag upplerver ålders nojja. Jag tycker inte att jag har kommit någon stans i livet. När jag var 10år bestämmde jag mig för att när jag var 25 skulle jag ha köpt hus, vara gift, ha barn, minst 2st och ett bra jobb. Så blev det ju inte. Men när jag tänker efter har jag ju kommit en bit påväg. Jag hyr ett hus, är förlovad, har två hundar och får förhoppningsvis jobba med det jag vill snart. Så man kan väl säga att jag har lyckats light. eller lyckats och lyckats. Vad visste men när man var 10. Huvudsaken är att jag trivs och det gör jag.

Min födelsedag blev iallafall toppen. På eftermiddagen tog Daniel med mig till Falun där vi gick på bio och åt middag på Mariannes. Jag visste inget om det så jag blev riktigt glad. Han är bäst min sambo, vet ni det. Den bästa födelsedagen på länge var det.

Igår kom våra familjer hit. Vi åt smörgåstorta, gjorde ett besök i Skäves saluhall och tog en promenad i blåsten. Huset var fullt med hundar, folk och en katt. Det var riktigt trevligt. Evelina gav mig en fin present som gjorde att jag kände mig riktigt ung… Anti rynk cream!!!! tack tack kära du:) På kvällen kom Linnea, Amos och David. Mera smörgåstårta. Jag fick en prenumeration av må bra av Linnea. Så snällt. Av David fick jag tafs. Vi hade en lugn kväll i goda vänners lag, tack för det. det var välbehövligt. Så jag har haft en riktigt bra födelsedag.

En sak som slog mig var hur man blir gratulerad nu för tiden. Jag fick 42 gratulationer på facebook. Det var två som skickade sms och det var en som ringde (mamma). Alla gratulationer är jag givetvis glad för, men vad har hänt med den personliga kontakten? Vad har hänt med gratulations kort i brevlådan? Roligt var iallafall att dom två som skickade sms var gamla klass kompisar som jag inte pratat med på jätte länge, tusen tack.

Nu laddar vi för en ny arbetsvecka. Till helgen far jag och Linnes till Mora och rockar loss. Det ser jag fram emot.

Lev livet idag, plötsligt är du närmare 50 än 0.